Mina ätstörningar.3

Nu tänkte jag försöka berätta om detta från början...

Jag har alltid tyckt om uppmärksamhet.
När jag var sådär tio år ville jag ha ätstörningar. Jag läste på om sjukdomen i Bra böckers lexikon.
Jag sa att jag inte ätit, fast jag hade det. Lurades att jag var trött och hade ont i huvudet. Ville inte äta middag tillsammans med min familj osv. Allt för att få uppmärksamhet! Detta var något mina föräldrar inte gick på. De såg att jag var en frisk tjej som endast sökte uppmärksamhet. :)

Jag var en liten och smal ,aktiv tjej som älskade skolan och hade många kompisar.
Var med i ett tjejgäng på fyra-fem tjejer som gjorde det mesta ihop.
Inte minst tävlade vi om allt. Vems mamma hade snyggast bröst?, vems pappa som var borta mest?, vem som hade bäst resultat på proven? osv. Sjukliga jämförelser. :)

Vi började på många olika sporter tillsammans. Bl.a. gymnastik där jag fastnade.
Eftersom jag var aktiv, cyklade alltid till och från skolan och idrottade flera kvällar i veckan, kunde jag äta hur mycket som helst utan att min kropp förändrades.
En ung, sund flicka!

Så kom puberteten...
Det hände något med min kropp. Jag var inte beredd och fick en chock när jag började förändras. Jag gick plötsligt och snabbt upp i vikt.
På gymnastiken, som jag är evigt tacksam för att jag haft, körde vi mycket akrobatik med de stora starka killarna. I flera år bollade dem runt med oss småtjejer.
När puberteten kom och jag blev tyngre orkade min partner en dag inte längre bära mig. Då sa han det till mig.
-Du har blivit för tung! Jag orkar inte dig längre.
Om han visste vilka grillor det satte i huvudet på mig. (Jag vill inte anklaga någon men tror att det var en bidragande faktor till mina problem.)

Eftersom jag läst på så mycket om ätstörningar trodde jag att jag visste vad som skulle göras för att bli smalare. Fast det var ju på ett sjukt sätt, vilket jag inte förstod då.
Hade heller ingen att prata med detta om.
Det enda jag ville var bara att bli lättare. Jag ville så gärna vara med på akrobatiken.

Jag är och har alltid varit en enorm tävlingsmänniska. Vinna eller försvinna!
I vårt tjejgäng tävlade vi även om vem som var smalast. Vi jämförde t.o.m. handleder. Herregud!
All denna jämförelse skulle jag ju vinna, vilket jag också tror var en bidragande orsak till fortsättningen.

Hos oss idag!